Marknadsanalys

Är Spelinspektionen strängare än andra tillsynsmyndigheter?

Spelinspektionen är en tillsynsmyndighet som ser till att spelbolag följer de svenska lagarna. BOS har släppt en rapport i vilken spelmyndighetens tillsynsarbete jämförs med andra myndigheters i Sverige. Hur skiljer sig arbetsmetoderna kring bland annat sanktionsavgifter åt?

I en ny rapport har BOS, Branschföreningen för Onlinespel, låtit Nordic Legal se närmare på hur Spelinspektionens tillsyn och metoder skiljer sig från andra myndigheters i Sverige.

En rapport från 2025, också den utförd av Nordic Legal, pekade på vissa skillnader i hur Spelinspektionen arbetar jämfört med motsvarande myndighet i Danmark. Det här öppnade för vidare efterforskningar där just Spelinspektionen i stället jämförs med andra svenska myndigheter som utövar tillsyn och sanktioner.

”För att göra jämförelsen så relevant som möjligt har, efter en inledande analys, tre andra tillsynsmyndigheter identifierats som bedriver tillsyn inom områden som liknar Spelinspektionens och där en komparativ studie således är särskilt relevant. Dessa är Finansinspektionen (FI), Länsstyrelsen i Stockholms län (Lst Stockholm) och Skolinspektionen”, kan du läsa i rapporten.

Jämförelsen har gjorts utifrån tre parametrar:

• Tillsyn utifrån penningtvättslagen
• Tillsyn av ägar- och ledningsstrukturen
• Utfärdandet av sanktionsavgifter

Ovanstående parametrar är verktyg som tillsynsmyndigheterna kan använda sig av i sin granskning och bedömning av verksamheterna som står under deras tillsyn.

Spelinspektionens tillsynsarbete kring penningtvättslagen

Enligt underlaget och slutsatserna i BOS-rapporten förekommer allra störst skillnader i hur de olika tillsynsmyndigheterna arbetar kring penningtvättslagen. Rapporten pekar på ett mönster där Spelinspektionen gjort nedslag i enskilda kundakter – 5–15 – och bland de kunder som varit yngst och gjort störst insättningar.

”I vissa tillsynsärenden har Spelinspektionen ställt övergripande frågor kring verksamhetsutövarnas allmänna riskbedömning och bolagens riskklassificeringar men har inte begärt in några sådana handlingar”, står det i rapporten.

Resonemanget vidareutvecklas. Bland annat skrivs att Spelinspektionen inte läst igenom handlingarna som spelbolagen skickat in, vilket myndigheten själva bekräftat vid mål i förvaltningsrätten.

Rapporten landar därför i att ”Brister identifieras genomgående på kundnivå, medan den allmänna riskbedömningen och rutinerna således inte prövas alls”.

BOS efterfrågar att Spelinspektionen även bör se till helheten, något som de genom utvalda exempel visar att såväl Finansinspektionen som Länsstyrelsen i Stockholms län gjort. Målet är trots allt, enligt BOS, att se till så att spelbolagen har rätt redskap och rutiner för att kunna följa regelverket.

När fallen prövats i förvaltningsrätten och kammarrätten har man ”hållit med Spelinspektionen om att det ändock går att visa att bristerna i bolagens arbete varit allvarliga, men däremot inte systematiska”, som det står i rapporten.

Tillsynen av ändrad ägar- och ledningsstruktur i spelbolagen

Lämplighetsprövningar av de personer som äger eller leder bolagen är en viktig del av tillsynsmyndigheternas arbete. Denna del anses vara av vikt eftersom personerna i toppen direkt kan påverka hur exempelvis ett spelbolag efterlever spellagen och -reglerna.

Sedan den nya spellagen trädde i kraft har Spelinspektionen utfärdat varningar och sanktionsavgifter för 19 licensierade bolag respektive anmärkningar och sanktionsavgifter för 12 andra operatörer.

I ovanstående fall har tillsynen gjorts eftersom bolagen inte rapporterat om förändringar i ägar- och ledarstrukturen inom den rådande 14-dagarsgränsen. Ärendena och besluten är från 2025 eller 2026, så här märks en upptrappning av Spelinspektionens tillsyn.

Exempelvis Skolinspektionens tillsyn har däremot främst avsett lämplighetsprövningar och inte fokuserat så mycket på 14-dagarsfristen för att anmäla bolagsändringar. Även hos Finansinspektionen har tillsynen varit inriktad på en mer strukturell nivå, enligt rapporten.

Samtidigt som andra tillsynsmyndigheter lagt vikt vid ledningens lämplighet har Spelinspektionen inte meddelat eller beslutat om sådana ärenden, skrivs det vidare i BOS rapport.

Spelinspektionens utfärdande av sanktionsavgifter

Sanktionsavgifter är ett annat viktigt tillsynsverktyg och dessutom följden av att ett bolag inte följer lagstiftningen eller regelverket fullt ut.

Beträffande sanktioner lyfter BOS-rapporten fall där Spelinspektionen utfärdat en avgift som ligger nära sanktionstaket på 100 %. Sanktionsavgifter på minst 50 %, och i flera fall högre procentsats än så, har utfärdats vid upprepade tillfällen de senaste åren.

2022 fick Spooniker Ltd 100 % i sanktionsavgift. Bötesbeloppet landade på 10,9 miljoner kronor, eller på 10 % av Spooniker-koncernens totala omsättning, enligt ett av exemplen i rapporten.

I rapporten lyfts fall där bland andra Finansinspektionen och Länsstyrelsen i Stockholms län även i de största fallen utfärdat lindrigare sanktionsavgifter.

”FI:s sanktioner ligger på 20–27 procent av taket i de stora bankfallen (Klarna, Svea och Zimpler). I beslutet avseende Loomis låg sanktionen på 1,4 procent, vilket är väsentligt lägre, men vilket kan vara en effekt av att taket för avgiften var konstruerat utifrån koncernomsättningen”, exemplifieras det med i rapporten.

Spelinspektionen – är arbetsmetoderna förebyggande nog?

På flera punkter skiljer sig avslutningsvis Spelinspektionens metoder från andra tillsynsmyndigheters. I rapporten vill man inte stämpla Spelinspektionen som nödvändigtvis strängare än de relativt jämförbara myndigheterna. Man beskriver i stället deras arbetssätt som mer formalistiskt.

BOS generalsekreterare Gustaf Hoffstedt kommenterar rapporten så här:

”Vi tror att den licensierade spelmarknaden i Sverige skulle vinna på att Spelinspektionen i högre utsträckning anammar arbetsmetoder som i högre utsträckning liknar andra svenska myndigheters. Det skulle leda till ett mer riskbaserat arbete, till fromma för arbetet mot penningtvätt och annan tillsyn.”