Regeringen har lagt fram ett förslag om ett utvidgat förbud mot spel på kredit, som ska träda i kraft den 1 april 2026. Syftet med detta förbud är helt enkelt att minska risken för skuldsättning kopplad till spel och på så vis skapa en tryggare spelmarknad. Förslaget innebär att alla licenshavare och spelombud måste vidta åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter, även indirekt.
Snabbversion
I dagsläget är det redan förbjudet för svenska licensierade spelbolag att erbjuda lån som är för spel. Men vissa betalningssätt som indirekt finansierar spel, exempelvis kreditkort, har hittills varit tillåtna. Med den nya lagen förändras detta.
Från och med 1 april 2026 får spelbolag inte längre acceptera betalningar som sker med någon form av kredit. Det kan då bland annat handla om allt från direkta lån till att spela med hjälp av kreditkort eller att länka till kreditgivare. Även små och till synes oskyldiga insatser som är uppenbart finansierade med kredit omfattas.
Det innebär att spelbolagen får ett större ansvar för att upptäcka och förhindra spel som finansieras med krediter. Det kan kräva tekniska lösningar som kan skilja mellan debet- och kreditkort, samt rutiner för att neka transaktioner som bryter mot reglerna.
En vanlig fråga är hur detta påverkar betalningar med Mastercard eller andra kortbetalningar. Kortet i sig blir inte förbjudet, men den funktion som innebär kredit begränsas. Om det går att identifiera att en betalning sker med kreditkort, får den inte accepteras.
Däremot påverkas inte betalningar där Mastercard är kopplat till ett vanligt bankkonto. Där dras pengarna direkt och inga krediter används. I praktiken läggs alltså ansvaret på spelbolagen att skilja mellan betalningar som är kreditbaserade och de som är vanliga banköverföringar.
Forskning visar att spel på kredit ökar risken för överskuldsättning. När spel sker med pengar som är lånade så kan det vara svårt att hålla kontroll över vad det faktiskt kostar. Det i sin tur kan leda till att man spelar mer än vad man klarar av och det leder då även till större ekonomiska problem.
Spel på kredit kan även orsaka problem i hemmet. Den som spelar kan skämmas för sina skulder, så problemen blir ofta kända först när det har gått långt. Genom att förbjuda spel på kredit vill regeringen minska risken för detta och skydda spelare.
Det nya kreditförbudet omfattar alla licenspliktiga spelformer, men det finns vissa undantag. Lotterier som drivs i allmännyttigt syfte, exempelvis av ideella organisationer, kan i vissa fall beviljas dispens.
För att få undantag krävs att krediten avser köp av lotter för en viss tid, att kreditbeloppet är mycket begränsat, högst 1/40 av ett prisbasbelopp, och att syftet är tydligt samhällsnyttigt. Undantaget gäller inte längre partipolitiska lotterier, då regeringen anser att dessa inte ska särbehandlas.
Mottagandet i spelbranschen är blandat. Många större aktörer ställer sig bakom syftet med förbudet, men pekar på tekniska och praktiska problem. Det kan vara svårt att alltid avgöra om en betalning är kreditbaserad, särskilt med kontokort kopplade till kredit eller e-plånböcker.
En annan risk som lyfts fram är att svenska spelare kan komma att söka sig till spelsidor som ligger utanför det svenska licenssystemet. Det skulle minska konsumentskyddet och insynen. Samtidigt stöds reglerna av myndigheter som Spelinspektionen, Konsumentverket och Kronofogden, som menar att åtgärden är viktig för att motverka svårhanterliga skulder.
Sverige är inte först med kreditförbud för spel. I Norge är det sedan 2023 förbjudet att använda kreditkort för spel, och Storbritannien införde ett liknande förbud redan 2020, som även omfattar e-plånböcker kopplade till kredit. I Australien infördes ett digitalt kreditförbud 2024 som komplement till ett tidigare landbaserat förbud.
Utvärderingar från dessa länder visar att reglerna kan minska spel på kredit, även om vissa konsumenter väljer alternativa betalningssätt. Generellt har åtgärderna uppfattats positivt av konsumenterna, som upplever ökad trygghet och minskad risk för skuldsättning.
Den föreslagna ändringen i spellagen innebär att:
Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 april 2026 och det gör att spelbolag och spelombud har tid på sig att faktiskt kunna anpassa sina verksamheter till de nya reglerna. Förslaget har skickats på remiss och väntas behandlas av riksdagen innan det börjar gälla. Regeringen och Spelinspektionen menar att reglerna är viktiga för en tryggare spelmarknad, där spelare skyddas mot ekonomiska problem när de spelar på kredit.
